Mode & Skönhet
-
Spelning, secondhand osv.
Jag älskar secondhand. Att aldrig veta vad man kommer hitta för skatter, priset, inspirationen, gamla trämöbler och böcker för fem spänn. Allt med secondhand är fantastiskt. Att slippa den där massproducerade känslan, där allt hänger på den där enda saken, den där enda storleken. Ett av mina favoritställen här i Stockholm är Myrorna vid Ropsten och nu har jag gångavstånd dit. Så igår åt jag och mamma sushi och sen tog vi en promenad dit i det fantastiska höstvädret. Jag hittade ett par rutiga byxor som var supersköna och som jag tantigt kommer kalla för ”punkiga” (så får man verkligen inte uttrycka sig om man varit punkare som jag, men…
-
Sista kartongen
Något hände med mig igår när vi bar bort sista kartongen. Jag känner mig inte lika rörig. Fortfarande vilse, fortfarande förtvivlad och stundtals helt jävla insane av sorg. Men jag tror att det börjar skymta ett ljus där framme. Ett ljus som är jag. Ett ljus jag tappat bort i mörkret. Jag tänker på Tudde varje dag och drömmer om honom på nätterna. Han kliar huvudet mot mig och jag känner hans trygga doft och mjuka päls. Jag har hängt tränset jag sparade i hallen tillsammans med en av hans skor. Alltid en del av mig. Så länge jag lever. Igår pimpade jag kökslampan. Skapandet är starkare än all ångest.…
-
Tillbaka till vardagen
I morgon börjar jag jobba igen och ska alltså tillbaka till vardagen jag hade för ett år sedan. Hur känns det? Blandat. Det skall bli skönt att slippa vara ”fattig student” men eftersom att jag skrivit på heltid, vilket för mig är drömlivet, blir det en sorts omställning åt det tråkigare hållet så klart. Jag blev dock sugen på att köra ännu ett projektår på Skrivarakademin vid något annat tillfälle igen. Det var flera i min klass som skulle söka igen redan i höst. Jag ska så klart fortsätta med mina projekt parallellt med arbetet. Mitt författarliv har ju precis börjat! En trilogi ska ut och två andra manus är…
-
Väder, valborg och vår
Idag hade jag mitt sista textsamtal. Året på Skrivarakademin börjar lida mot sitt slut och det har gått så vansinnigt fort. Jag har lärt mig så mycket och tror också att den här utbildningen varit en stor räddning för mig. Förra året, förra sommaren. Då skålade jag, mormor och mamma över Trollbruden. Över att min debutroman skulle släppas till hösten. Mormor var en av de första som fick boken. Hon läste ut den på fyra dagar och var så stolt över mig. Varje dag i den här nya världen utan henne gör mig vilsen. Förra sommaren fanns hon, huset och katten Miffo. Nu är allt borta. Hade jag inte fått…
-
Helg, naglar osv.
Jag mår bättre och visste att det skulle bli så också. Charmen med att känna sig själv. Också förbannelsen. För om man är så medveten om sina känslor, varför är man då inte ännu bättre på att hantera dem? Jag gör vad jag kan och inbillar mig att det är tillräckligt. Många orkar inte ens göra det. Jag var sån en gång. Helgen har haft sina highs and lows, men har också varit kul. I fredags blev det spontan AW efter jobbet trots att jag var klädd som en pundare. I lördags var jag på Medelhavsmuseet för första gången. Lockades av deras utställning om Egypten men helt ärligt var det…
-
100 sidor!
Den här helgen har jag nått den magiska siffran 100. Jag har skrivit 100 sidor på Vargar! För mig är det vid 100 som något går från idé till manus. Som jag skrivit tidigare så var Vargar bara ett sidoprojekt till en början men nu har berättelsen valt att ta mycket mer plats än så. Till skillnad från min trolltrilogi är detta faktiskt inget fantasy manus. Det handlar om två ganska komplexa individer som jag blivit väldigt förtjust i. En manlig och en kvinnlig karaktär. Jag hoppas verkligen att ett första utkast kan bli färdigt till sommaren. Nu är det också spikat att jag och Michele Glatthard kommer att finnas…
-
Ut ur skrivgrottan
Jag har verkligen varit inne i min ”skrivgrotta” den här veckan. Det är lite som att framkalla en frivillig psykos och det kan faktiskt vara slitsamt på riktigt att ryckas bort från den. Jag tror alla skrivande människor förstår vad jag pratar om. Att gå tillbaka till sitt liv igen när man snöat in sig totalt i en annan karaktär är en störd förflyttning. Särskilt när man skrivit såhär intensivt i flera dagar. Mitt eget liv är dessutom inte alls lika spännande. Jag hänger hellre med vittror och troll än dammsuger. Sjukdom har så klar också gjort valet med skrivpsykos självklart. Tyvärr har jag svårt att skilja på produktivitet och…
