Skrivande
-
Krigar på
Jag jobbar, skriver, flyttrensar och packar. Försöker pallra mig till gymmet när tid finns och umgås med djuren. Den här sommaren är otroligt speciell, både på gott och ont. Jag försöker existera i det utan att tyngas ner, ta mig framåt men samtidigt njuta av vädret och ljuset. Sommaren är ju någonting man längtar till resterande del av året. Det är så synd att stressa bort den. Igår hälsade jag på min bror och mina älskade brorsbarn. Fick energi som jag så väl behöver. Det är viktigt för mig att ha kontinuerlig kontakt med både min bror och mamma samt vara en närvarande faster. Inte bara en sådan som dyker…
Du kanske också gillar
Glädjefylld plåga
Udda saker jag gjorde medan jag skrev ”Trollbruden”
Två färdiga manus
-
Armébal osv.
Ännu en hektisk vecka kastade mig rakt in i en fortbildning och sedan långa arbetspass efter det. I torsdags fyllde jag 35. Jag slutade bry mig efter 30. Det laddade numret som visade sig betyda ingenting. Förstår mig inte på folk som har ålderskris eller vill gå tillbaka i tiden. Jag skulle aldrig någonsin vilja vara i 20 års åldern igen. Den personen är jag klar med. Om jag skulle vilja gå tillbaka och rätta till något är det att jag inte gjorde bättre livsval tidigare, men eftersom att det tillhörde min personlighet och att mycket dessutom var utom min kontroll, skulle det ändå inte bli så annorlunda. Jag har…
-
Trollbruden tävling och Det vita spöket
Det är verkligen fullt upp just nu. Avslutningen på Skrivarakademin känns som startskottet till en helt ny era. Självklart är det så. Som när dörrarna slår upp på en kapplöpningsbana och hästarna spränger fram över sanden. Jag gillar fullt upp! Sådana som jag är ju gjorda för det. Det ska gärna gå fort och blandas, skakas, mixas. Aldrig bli för monotont och tråkigt! Men trots att jag ofta är brinnande och extrovert behöver jag tid för återhämtning och rutiner. Ett evigt krig. Balansen som är så svår. Mitt själspussel. Jag älskar min smockade almanacka men fyfan så trött jag kan bli. Som nu. Trött. Men glad. Det är jag. Och…
-
Tillbaka till vardagen
I morgon börjar jag jobba igen och ska alltså tillbaka till vardagen jag hade för ett år sedan. Hur känns det? Blandat. Det skall bli skönt att slippa vara ”fattig student” men eftersom att jag skrivit på heltid, vilket för mig är drömlivet, blir det en sorts omställning åt det tråkigare hållet så klart. Jag blev dock sugen på att köra ännu ett projektår på Skrivarakademin vid något annat tillfälle igen. Det var flera i min klass som skulle söka igen redan i höst. Jag ska så klart fortsätta med mina projekt parallellt med arbetet. Mitt författarliv har ju precis börjat! En trilogi ska ut och två andra manus är…
-
Avslutning på Skrivarakademin
Igår var det avslutning på Skrivarakademin efter två dagars slutseminarier. Jag fick med mig mycket nyttigt både när det gällde mitt eget projekt och andras. Det var dessutom så roligt att träffa alla, vissa för första gången. Utbildningen jag har gått har varit på distans förutom träffar i början. Varje elev fick en bok av lärarna i avslutningspresent som man trodde skulle passa. Väldigt fint och personligt! Efteråt tog några av oss båten till Tina där det blev vin och pizza. Jag kom även på den roliga idén att alla skulle välja en låt som representerade deras manus. Det är så roligt att lära känna skrivande människor och deras projekt.…
-
Elma
Nu har jag läst ut Mikaela Liss bok Elma som är en roman för ungdomar. Det här är faktiskt den första fantasy bok för unga jag någonsin läst. Nej, inte ens Harry Potter! Inget sånt. Alice i underlandet så klart, om den räknas. Många brukar bli förvånade över det där eftersom att Trollbruden är urban fantasy. Hur som helst var Elma en berättelse med många intressanta karaktärer med egenskaper som snabbt fick mig att förstå att de kan göra vad som helst. Boken handlar om en värld där tvillingar föds med speciella förmågor och där det uppstår en konflikt med den styrande drottningen. Rekommenderar givetvis Elma till tonåringar som gillar…
Du kanske också gillar
Daisy Jones & The Six
Trollbruden tävling och Det vita spöket
Bärnstenar i vattnet
-
Väder, valborg och vår
Idag hade jag mitt sista textsamtal. Året på Skrivarakademin börjar lida mot sitt slut och det har gått så vansinnigt fort. Jag har lärt mig så mycket och tror också att den här utbildningen varit en stor räddning för mig. Förra året, förra sommaren. Då skålade jag, mormor och mamma över Trollbruden. Över att min debutroman skulle släppas till hösten. Mormor var en av de första som fick boken. Hon läste ut den på fyra dagar och var så stolt över mig. Varje dag i den här nya världen utan henne gör mig vilsen. Förra sommaren fanns hon, huset och katten Miffo. Nu är allt borta. Hade jag inte fått…
-
Helg, naglar osv.
Jag mår bättre och visste att det skulle bli så också. Charmen med att känna sig själv. Också förbannelsen. För om man är så medveten om sina känslor, varför är man då inte ännu bättre på att hantera dem? Jag gör vad jag kan och inbillar mig att det är tillräckligt. Många orkar inte ens göra det. Jag var sån en gång. Helgen har haft sina highs and lows, men har också varit kul. I fredags blev det spontan AW efter jobbet trots att jag var klädd som en pundare. I lördags var jag på Medelhavsmuseet för första gången. Lockades av deras utställning om Egypten men helt ärligt var det…
-
Gör det ändå
Det gäller att vara kreativ när det svajar. Veta vad man behöver. Jag är ganska duktig på sånt, veta vad jag behöver. Utan det hade jag aldrig befunnit mig där jag är i dag. Det svåra är att göra saker ändå, för att man vet. Inte bli känslostyrd och bångstyrig. Det handlar inte ens om att vara positiv, ibland går inte det. Utan att göra saker ändå. Jag har svårt för att allt ska se så perfekt ut jämt. Samtidigt förstår jag varför man vill lyfta och visa det fina i livet. Men om man känner sig manad att ventilera om annat, även om man bara gläntar lite på dörren,…
-
Projekt Jack
I natt fick jag äntligen sova och jag mår bättre trots att det fortfarande är tillräckligt dåligt för att jag måste dra mig undan världen. Tråkigt när solen lyser. Jag är en sådan som alltid måste ut då. En valpighet och kärlek till livet som faktiskt ofta räddar mig. Jag brukar medvetet akta mig för att bli för djup. Och den där yvigheten håller mig vid ytan. Även om jag kanske ibland kan uppfattas som lite för energisk då. Men jag bryr mig inte. Världen tycker om mig och jag den. Så länge vi inte börjar debattera om saker. Men solen delar vi och där vill jag vara. Idag har…
